oneroad

Hugo.. Hans liv har haft sina stunder. Allt började när han var fyra och hans mamma hittade sin man i säng med en annan kvinna. Efter det var hon inte sitt glada pigga hon utan någon som bara låg i sin säng och grät. När Hugo hade fyllt fem hittade han sin mamma för första gången liggandes på sitt sovrumsgolv liggandes i hennes spyor och någon sorts vätska. Det var inte sista gången han var tvungen att se henne så. Vid åldern av sju blev han misshandlad av sin mor. Hon tog även droger nu. När han hade slutat tvåan hittade han sin mor död på golver i köket.

Efter det flyttade han hem till sin pappa som har ehn liten lägenhet i England tillsammans med sin nya fru och hennes son. Efter flytten förändrades Hugo. Vid åldern av nio hade han lärt sig att ljuga och fake le. Allt var ju faderns påhitt, vilken nioåring fake ler och ljuger om sitt liv. Well well. Han kon inte så bra överens med hans "nya" mamma och var fiende med pappan.

Hugo går sitt första år på East High i London. Minns ni känslan man hade i magen första gången man skulle träffa sin klass för första gången? Det är så han känner sig just nu.

Hugo gick genom korridoren fylld av elever och lärare. Sanningen var att han had ingen aning om vart han skulle vara så han fortsatte att gå tills han såg en skylt där det stod "Reception" på. Han log för sig själv och klev in.

"Hello, I'm Hugo Tomson. I'm new here so I don't know where I should be".

"Lets see". Hon skrev in något på datorn och tittade sedan på skärmen. "So you should be in classroom 1AMD".

"Oh okey, thanks". Hugo log och gick ut ur rummet.

Han tog till vänster i korridoren och ända fram till längan med bokstäverna "AMD" över öppningen.

Han satte sig ner på golvet mittemot väggen med dörren och lutade sig bakåt. Han plockade fram sin MP3 och snappade förbi alla låtar tills han kom fram till Travelling av Paper Lions. När elevmassan började strömma in i rummet ställde han sig upp och följde med.

Insidan av rummet var ganska tråkig. vrå väggar, bruna bänkar och stolar, sånt som brukar finnas i ett klassrum. Han satte sig på en ledig stol längst bak. Stolen bredvid honom var upptagen av någon som kommer troligen bli klassens populäraste kille. Snygg, lång, blond kille med bruna ögon. Hugo var bara tvungen att snegla lit på denna underbara person. (Juste glömde nog säga det men Hugo är homosexuell). Men i alla fall så stod det en kvinna längst fram i rummet.

"Hello class"! Hon hade en mjuk röst, troligen eftersom att hon höll i deras Musik lektioner. "So welcone here to East High. I hope that you'll like it. Welcome to this class with Art, Music and Dance. I'm going to have you in Music and for now in Dance untill Miss Jackson comes back. My name is Mrs Clatch, Marie Clatch, nice to meet you all." Hon log stort emot klassen.