oneroad

Ojdå förlåt att det har tagit ett tag sen jag skrev menjag har skrivit på en annan som jag vill få klart, men det kommer den nog inte >w< men nu finns part 9 uppe :D
-----------------------
Josephines POV:
Jag orkade inte gå till skolan på torsdagen och eftersom att morsan är bra på att se när jag ljuger kände jag mig nästan stolt när jag satte fingrarna i halsen och jag fick upp lite mat. Nu behövde jag inte ljuga om att jag hade spytt häller.
“Mami! Jag kan inte gå till skolan idag, jag har spytt”. Morsan kom in springandes på toaletten där jag satt lutad över toalettsittsen.
“Pero cuando el bebé”. (Älskling då). Hon satte sig på huk och tog undan mitt hår från ansiktet.
“Hur mår du”? Hon tittade på mig med en ledsen blick.
“Hemskt, jag vill verkligen inte gå till skolan idag”. En våg av skuldkänslor slog över mig och ögonen fylldes av tårar som inte ville rinna ner.
“Okej gå och lägg dig så ringer jag till skolan.

Nialls POV:
När Josephine inte stod på busshållplatsen trodde jag först att hon stod vid nästa som hon också kunde ta men nu när hon inte står där blir jag lite smått nervös.
Jag drog upp mobilen ur fickan och knappade in Josephines nummer. På displayen visades en bild på Josephine när hon sitter vid pianot och sjunger. Det ringde men ingen svarade. Jag började få lite panik men när jag kände att någon satte sig bredvid mig fick jag ett leende på läpparna. Jag vände mig om och fick se… Louis.
“Tjäänaaaaah Nialler, zup’”? Louis rufsade om mitt hår och log stort.
“Hej Lou”. Jag tittade tillbaka ner på mobilen och skulle precis trycka ner ett sms till Josephine när mobilen började vibrera.
“Nähä men dö inte av överansträgning”. Skämtade Louis och drog sina hörlurar runt huvudet.
På displayen via det bilden på Josephine. Jag svarade utan att tänka.
“Vart fan är du”?
“Hej Ni, jag skippar skolan idag, orkar inte med ditt gäng idag, men säg inget och lycka till med repandet idag”. Hennes röst var tom men man hörde små syftningar i bakgrunden.
“Okej, krya”. Var allt jag kunde få fram. Vi sa hejdå och la på.

Väl inne på min första lektion med Louis, Liam och Harry började killarna titta sig omkring. Harry såg lite lätt nervös ut och Liam satt och tittade på dörren med några sekunders mellanrum.
“Vart är din flickvän Ni”? Det var Louis som hade slängt ut kommentaren.
“Vi är inte tillsammans om det är Josephine som du menar. Och jag vet inte. Hon sa ju att hon skulle göra er en tjänst och gå och ta livet av sig så jag vet inte. Hon svarar inte i mobilen”. Jag tittade ner i Engelska boken och fortsatte att läsa.